Igår vaknade vi efter 3 timmars sömn för mig och typ 10 för Thomas, precis som vanligt. Jag skulle vara fastande fram tills vi skulle vara på Riget så vi tog det lite lugnt och körde hemifrån vid 10.
10:30 skulle vi vara där och 10:50 får vi komma in och byta om till operationskläder. Och då slog nervositeten till!
Dessvärre så blev det trångt på salen så vi fick flytta ut i gången och jag pratade om allt utom operation med Thomas. Nervöst nervöst.
När klockan var runt 12 fick vi veta att ett akut kejsarsnitt hade kommit in så vi fick vänta lite till.
Hungern var inte så svår som jag hade väntat mig dock, det gick ok.
12:30 kommer de och hämtar mig till operationssalen och när vi kommer in där blir jag helt skakig. Thomas håller min hand och är superlugn.
Jag får blodtryckstare på, dropp, pulsmätare. Så kommer narkosläkaren och ska sätta bedövningen.
Puh! Det var obehagligt. Första sticket var inte så farligt, inte heller det att man skulle sitta ihopsjunken men sista sticket, som jag fortfarande trodde var lokalbedövning gjorde ont som fan.
Men så var det över!
Snabbt ned för att ligga innan benen domnade, kateter in och sen en time out!
Timeouten var där för att jag skulle säga namn och personnummer och vad för operation jag skulle ha. Lite svårt att säga personnumret på danska när jag var så yr av bedövning och nervositet. Men det gick!
Så började det och efter ca 5 min säger de att nu tar vi bort skynket, här kommer det ett barn!
Och vi hör ett skrik! Hon skriker två
gånger redan innan de har lyft ut henne ut magen!
Så kommer hon ut 12:58, blir lite avtorkad och kommer direkt upp på mitt bröst! Och där ligger hon bara och tittar.
Thomas och jag var helt förbluffade, så perfekt, så söt och så underbar!
Efter 5 minuter får jag väldiga smärtor i axlar och nyckelben så de får ta bort henne till vägning, mätning och undersökning.
Jag blir rätt dålig och illamående samtidigt som de syr ihop mig och började kunna röra på mina tår så de fick lite bråttom. Men jag fick lite smärtstillande så jag blev ok igen.
Och då säger sjuksköterskan, titta där, det står en pappa och är helt förälskad i hörnet. Och där står Thomas och Siri och hon har fått på sig sin lilla mössa med nyckelpigor. <3 <3 <3
Vi blir uppkörda på uppvaket och där tar hon resdan bröstet och suttar som en dröm enligt barnmorskan.
Redan efter 2 timmar är jag så pass rörlig att vi får komma ned på avdelningen.
Vi ligger lite på avdelningen, Siri sover hos Thomas och jag försöker att röra på lite olika kroppsdelar för att bedövningen ska släppa och det gör den. Lagom till 17:30 så har jag fått på mig egna kläder, kommit upp och hämtat mat och gått på toa själv.
Personalen var väldigt förvånad.
18:00 kom farfar, faster, onkel och lilla kusinen Sophia med fina blommor och presenter. 18:30 kom farmor med ännu fler presenter.
Senare på kvällen gick vi en runda, kom ut och andades lite luft och sen vilade vi.
Kl 22:00 var Thomas tvungen att gå hem.
Han fick inte stanna vilket vi båda tycker var lite jobbigt.
Siri ville naturligtvis inte sova i sin säng och bebisen i sängen bredvid skrek i flera timmar. Kl 01:00 kom en barnmorska och frågade om hon skulle ta Siri med sig vilket hon fick så att jag skulle få sova.
Men mamman bredvid mig ville inte lämna sin son så han fortsatte att skrika.
02:15 somnade jag i nån slags dvala och 06:00 fick jag Siri tillbaka.
Thomas kom kl 08:30 och Siri var gnällig hela förmiddagen.
Varje gång en sköterska kom så sa jag att jag trodde att hon inte fick något i sig från mina bröst.
Men det var först kl 14:00 precis innan vi skulle gå hem som de prövade att ge henne någon ersättning. Och Gud vad hon drack! Lilla gumman, hade varit så hungrig. Efter det sov hon hela vägen hem och vi fick väcka henne kl 18:00 för att ge henne lite mer att äta. 
Nu ger vi henne ersättning med en liten spruta samtidigt som hon suttar och det ska vi göra tills mjölken har kommit.
Men det är så skönt att vara hemma och det är fantastiskt att allt har gått så bra att vi kunde komma hem en dag tidigare!
Vårt lilla underbara barn är äntligen här!!
No comments:
Post a Comment