Sunday, September 29, 2013

Kinkigt

Det är lite kinkigt här hemma idag. Hon den där lilla blir inte riktigt nöjd vad vi än gör.. 
Det är svårt när hon brukar vara så lätt. 
Men jag tror att hon träffade lite för många människor igår då mormor och morfar var här och sen var på kalas med faster, kusin, farbror, farmor och Bo. 
Lite egentid med mamma och pappa ska väl fixa det hoppas vi. 

I torsdags var mormor här och vi var ute på stan och shoppade lite! Jippie! 
Nya sneakers, kofta, tröja och rouge till mamman, klänning och strumpbyxor till Siri och koftor till mormor! Det behövdes!
 

Wednesday, September 25, 2013

Denna kärlek!

Det är svårt att förstå nu. Och precis som alla sa innan, man kan inte förstå det förrän man har fött. 

Denna kärlek som är så stor och överväldigande att man hisnar. Jag har aldrig förstått att man kan älska nån så mycket! Och kärleken till karlen har även den blivit större, hur kan man rymma så mycket kärlek i samma hjärta? 


Min älskade lilla Siri, mamma och pappa älskar dig!

Tuesday, September 24, 2013

Stolt!

Som jag ju skrivit förr är jag ju väldigt nervös inför många saker med klumpen. 
Bara det med att gå ut var i starten väldigt jobbigt. Och tanken på att åka buss - waaaa!

Dessa saker har ju blivit lättare och lättare men när Emma i lördags föreslog en promenad på måndag så var min känsla ren och skär skräck! 

 Men jag tog bussen in till stan (yes) promenerade i en timme (nice) fikade (cool) ammade på en bänk (wow) gick hem och shoppade i tre affärer på vägen (say whaat) 
Det gick så bra alltihop! Siri sov nästan hela tiden, solen sken och jag är så stolt för att jag gjorde det. Vi var ute från kl 13-17 och det var fantastiskt! 
 

Saturday, September 21, 2013

In till stan och tillbaks!

Idag var vår plan att gå in till Illum och titta på en lampa och sen tillbaka igen. En lång promenad men jag ville gärna pröva nu efter några lyckade 6km promenader i veckan. 

Det gick jättebra in, vi gick rätt snabbt och kryssade med barnvagnen mellan alla människor som vi aldrig gjort annat. 
Ströget och Illum gick också bra men när vi vände hemåt började höfterna att gnälla. Och när vi kom upp på nörrebro trodde jag att jag aldrig skulle komma hem. 
Men det gjorde vi såklart och nu när jag sitter i soffan känns det väldigt bra. 11,5 km i benen, mammamage övningarna gjorda och hemmagjord pizza i magen. 

En bra lördag men andra ord men det går nog lite tid innan det blir en så lång tur igen. Foglossning fuck off! 

Thursday, September 19, 2013

Två veckor idag!!

Herregud tiden går! Två veckor sen vi fick vår lilla plutt. Galet! 

Det gäller att ta vara på tiden nu när hon är så liten och njuta av den även att det är lite jobbigt. 

Siri har varit väldigt orolig de sista dagarna med mycket magknip och dålig sömn. Det påverkar en så mycket mer än vad man tror. Det skär ju i hjärtat när hon skriker på det sättet. 
Men nu har hennes mormor köpt några droppar från semper till henne som vi ska  prova när vi får dem. Hoppas att det hjälper! 

Wednesday, September 18, 2013

Promenad!

Idag är första dagen jag har känt att jag kan gå på riktigt! 
Vi har varit ute och gått i 70minuter i normal takt! Coolt! 
13 dagar efter kejsarsnitt och jag känner mig helt fit for fight! 
Jag har ju iofs varit på benen bra hela tiden men det har gått långsamt och foglossningen har kommit om jag gått för långt. Men mag och ryggövningarna har väl gjort sitt till. 
Måste rekommendera appen "mammamage" den har verkligen hjälpt mig!  

Orolig

Faktiskt inte jag denna gången (eller jo lite) men Siri. Hon sover inte så gott som hon brukar, hon vill bara sova på oss och inte alls i sitt babynest. 
Hon stissar när hon ska äta så att hon inte får tag och hon släpper väldigt lätt. 
Hmm. 
Nu har vi precis gått en timme med barnvagnen och då sov hon som en stock. Men så fort vi kommer in och tror att hon ska sova vidare i liften men nej..

Undrar om det är för att hon växer så det knakar?

Sunday, September 15, 2013

Upp och ner

Jag tänker mycket på vad som sker i kroppen och hjärnan under graviditet och födsel, och såklart nu under tiden precis efteråt. 
Graviditeten var ju jobbig för mig på grund av foglossningarna annars var det inget som genererade. Såklart att det var svårt att sova i slutet och att magen var i vägen men det var ingen fara. 
Eftersom jag fick kejsarsnitt som gick fantastiskt bra så var födseln heller inte några problem. Jag var uppe på benen samma dag och kom hem dagen efter. 
Nu när vi har kommit hem har jag såklart upp och ner turer där det är mycket gråt, oro och annat men på det hela är det ju bra! 
Siri är frisk, mitt sår har läkt jättebra och jag är redan igång med lite övningar för rygg och mage. 

Mamma och Pappa har varit här i några dagar nu och det har varit en stor hjälp. Men det har också varit känslosamt, ibland när man är så nära så kan det bli för mycket känslor. När de skulle åka var det ett jobbigt avsked och oro för att vi skulle klara oss själva igen. 


Nu är vi själva igen och det går ju jättebra. Man får inte låta osäkerheten ta överhanden. Siri har ju sin trygghet hos oss. 

GRÅÅÅÅT!

Gode Gud vad jag är hormonell! Hormonerna bara skenar och jag har inte gråtit såhär mycket sedan jag var 14. 

Fruktansvärt känns det för jag är ju egentligen lycklig. Usch! 

Thursday, September 12, 2013

En vecka!

Idag fyller vår lilla plutta en vecka! 
Just nu för en vecka sedan låg vi på Rigshospitalet och kikade på henne, helt ny som hon var då. Så osäkra och rädda och lyckliga. 
Lite säkrare känner vi väl oss idag men fortfarande, vad är det som har hänt egentligen? Hon är här och hon har tagit över hela vårt liv, vad gjorde vi innan henne? 

Jag tittar på bilder av henne och vet inte riktigt var jag ska ta vägen. Hon är så fin! 
När hon skriker är det som något griper tag om mitt hjärta och jag skulle kunna göra precis vad som helst för att hon ska vara glad igen, även om jag vet att bebisar skriker emellanåt och att det inte är något farligt. 

Idag har hon fått sitt första bad och efter en lite orolig eftermiddag sover hon nu som en stock. Älskade unge! 

Gud vad jag är hormonell jag börjar gråta för allt. 

Wednesday, September 11, 2013

Ensam hemma!

Ja alltså jag och Siri, inte Siri själv! Hur skulle det se ut. 

De ringde från Thomas jobb igår och frågade om han kunde börja redan kl 12:00 istället för 16:00 och då mamma och pappa inte kommer förrän 16:00 så skulle ju jag få pröva att var ensam med Siri för första gången. 
Lite nervöst men vet ni vad, det går bra! Det går otroligt bra! 

Hon har fått mat när hon vaknade sen kläder och så har vi gått en promenad och handlat sallad till ikväll. Nu sitter jag på gården och hon sover i vagnen innan vi går upp i lägenheten igen. Jätteskönt! Och vips så har över halva tiden gått. Men jaja, Thomas börjar skolan på måndag igen så jag ska ju vänja mig. 

Tuesday, September 10, 2013

Första besöken hemma!

Idag har vi haft besök! 
Efter en natt som var mycket bättre och en dag där hon har sovit nästan konstant så kändes allt mycket bättre och vi kunde se fram mot besöken. 

Igår grät jag i ett och allt var superjobbigt. Men nu tror vi att hon har lärt sig att rapa med vår hjälp plus att mjölken har blivit bättre så hon blir ordentligt mätt. 

Lena och Elisabeth har varit här idag med fina presenter och trevligt sällskap. Siri sov nästan hela tiden och verkade inte alls bli störd av kafferepandet. 

Mitt i allt så ringer det på dörren och ett blomsterbud kommer med en fin bukett, en liten flaska champagne och lite choklad. Allt från kollegorna på jobbet. 
Gulligt! 

Monday, September 9, 2013

Skrikigt

Oj oj! Man kan då missta sig rejält med en sån här liten en.  

Eftersom vi hade en ok natt igår trodde vi till vår enfald att den skulle bli ännu bättre inatt. Men tji fick vi. 

Hon sov mellan 23-00:33 och har sedan dess skrikit. Hon har uppenbart ont i magen och jag blir så ledsen när vi inte kan hjälpa henne. 
Nu hänger hon på min arm vilket verkar vara bästa ställning ljust nu men vi få väl se. Hon kanske somnar av pur utmattning. 

Sunday, September 8, 2013

Tre dagar idag!

Hurra hurra hurra! 
Vår lilla gris blir tre dagar idag! Det är ofattbart, tre dagar. Det känns som mycket längre och kortare på samma gång. 

Mjölken har löpt till så amningen fungerar fint. Är lite osäker på att hon har tillräckligt bra grepp men det kollas imorgon när sundhetssköterskan kommer hit. 
Men nånting måste hon få i sig iallafall  för mängden bajsblöjor vi har bytt är inte liten. 


Saturday, September 7, 2013

Älsklingen


Hur är det möjligt att älska någon så mycket att man inte ens tycker det är äckligt med bajs?

Friday, September 6, 2013

Födselberättelse

Ja det kan man väl göra även om man inte har fött vaginalt. 

Igår vaknade vi efter 3 timmars sömn för mig och typ 10 för Thomas, precis som vanligt. Jag skulle vara fastande fram tills vi skulle vara på Riget så vi tog det lite lugnt och körde hemifrån vid 10. 

10:30 skulle vi vara där och 10:50 får vi komma in och byta om till operationskläder. Och då slog nervositeten till! 
Dessvärre så blev det trångt på salen så vi fick flytta ut i gången och jag pratade om allt utom operation med Thomas. Nervöst nervöst. 

När klockan var runt 12 fick vi veta att ett akut kejsarsnitt hade kommit in så vi fick vänta lite till. 
Hungern var inte så svår som jag hade väntat mig dock, det gick ok. 

12:30 kommer de och hämtar mig till operationssalen och när vi kommer in där blir jag helt skakig. Thomas håller min hand och är superlugn. 
Jag får blodtryckstare på, dropp, pulsmätare. Så kommer narkosläkaren och ska sätta bedövningen. 
Puh! Det var obehagligt. Första sticket var inte så farligt, inte heller det att man skulle sitta ihopsjunken men sista sticket, som jag fortfarande trodde var lokalbedövning gjorde ont som fan. 
Men så var det över! 

Snabbt ned för att ligga innan benen domnade, kateter in och sen en time out!

Timeouten var där för att jag skulle säga namn och personnummer och vad för operation jag skulle ha. Lite svårt att säga personnumret på danska när jag var så yr av bedövning och nervositet.  Men det gick! 

Så började det och efter ca 5 min säger de att nu tar vi bort skynket, här kommer det ett barn! 
Och vi hör ett skrik! Hon skriker två
gånger redan innan de har lyft ut henne ut magen! 
Så kommer hon ut 12:58, blir lite avtorkad och kommer direkt upp på mitt bröst! Och där ligger hon bara och tittar. 
Thomas och jag var helt förbluffade, så perfekt, så söt och så underbar! 

Efter 5 minuter får jag väldiga smärtor i axlar och nyckelben så de får ta bort henne till vägning, mätning och undersökning. 
Jag blir rätt dålig och illamående samtidigt som de syr ihop mig och började kunna röra på mina tår så de fick lite bråttom. Men jag fick lite smärtstillande så jag blev ok igen. 
Och då säger sjuksköterskan, titta där, det står en pappa och är helt förälskad i hörnet. Och där står Thomas och Siri och hon har fått på sig sin lilla mössa med nyckelpigor. <3 <3 <3

Vi blir uppkörda på uppvaket och där tar hon resdan bröstet och suttar som en dröm enligt barnmorskan. 
Redan efter 2 timmar är jag så pass rörlig att vi får komma ned på avdelningen. 

Vi ligger lite på avdelningen, Siri sover hos Thomas och jag försöker att röra på lite olika kroppsdelar för att bedövningen ska släppa och det gör den. Lagom till 17:30 så har jag fått på mig egna kläder, kommit upp och hämtat mat och gått på toa själv. 
Personalen var väldigt förvånad. 

18:00 kom farfar, faster, onkel och lilla kusinen Sophia med fina blommor och presenter. 18:30 kom farmor med ännu fler presenter. 

Senare på kvällen gick vi en runda, kom ut och andades lite luft och sen vilade vi. 
Kl 22:00 var Thomas tvungen att gå hem. 
Han fick inte stanna vilket vi båda tycker var lite jobbigt. 

Siri ville naturligtvis inte sova i sin säng och bebisen i sängen bredvid skrek i flera timmar. Kl 01:00 kom en barnmorska och frågade om hon skulle ta Siri med sig vilket hon fick så att jag skulle få sova. 
Men mamman bredvid mig ville inte lämna sin son så han fortsatte att skrika. 
02:15 somnade jag i nån slags dvala och 06:00 fick jag Siri tillbaka. 

Thomas kom kl 08:30 och Siri var gnällig  hela förmiddagen. 
Varje gång en sköterska kom så sa jag att jag trodde att hon inte fick något i sig från mina bröst. 
Men det var först kl 14:00 precis innan vi skulle gå hem som de prövade att ge henne någon ersättning. Och Gud vad hon drack! Lilla gumman, hade varit så hungrig. Efter det sov hon hela vägen hem och vi fick väcka henne kl 18:00 för att ge henne lite mer att äta. 
Nu ger vi henne ersättning med en liten spruta samtidigt som hon suttar och det ska vi göra tills mjölken har kommit. 

Men det är så skönt att vara hemma och det är fantastiskt att allt har gått så bra att vi kunde komma hem en dag tidigare! 

Vårt lilla underbara barn är äntligen här!!

Thursday, September 5, 2013

Det här är Siri!


Siri Maria Boje
Född 12:58 den 5 september 2013
53cm lång och 3292g tung

Titta noga nu!

För detta är sista bilden av magen. 

Just nu ligger jag ombytt till sjukhuskläder och väntar på min tur. Vi är sjukt nervösa, det är helt galet! 
Snart är hon här! 

Min vikt stannade på 91,6 imorse. Alltså + 16,4 kg. Hjälp! 
Målet är så att gå ner 20kg då jag var litejultjock när jag blev gravid. Hehe  

Wednesday, September 4, 2013

Tuesday, September 3, 2013

Prickar och rosor

När man är uttråkad och mestadels ligger på soffan kan man ju bara göra en sak! 

Nätshoppa! 

Jag har fått tag i ett fint svartvit prickigt regnskydd till vagnen och ett matchande blöjbytarunderlägg till det. 

Dessutom fick det bli denna fina necessär som jag tänker ha i skötväskan som inte är en skötväska utan min vanliga röda väska.

Ebay, jag älskar dig! 

Otålig!!

Gud jag är otålig nu!
Jag vet att jag inte ska klaga, jag får ju min lilla gris en vecka innan termin, tänk på dem som går två veckor över tiden! 

Men yada yada, jag har så ont och kan inte röra mig så jag hade inte kunnat stå ut tre veckor till. 
Nu är det ju bara två dagar kvar! Imorgon ska vi till sjukhuset för samtal och få tiden. 
Jag hoppas så att vi får en tid tidigt på morgonen på torsdag. Dels för att ha det gjort men också för att jag ska vara fastande från kl 00:00 dagen innan. 
Och jag brukar vara så himla hungrig på morgonen! 

Sunday, September 1, 2013

1:a september

Nu har vi ju fortfarande sommar här med 20 grader varmt men idag är ju ändå första officiella dagen på hösten. 

Jag har ju alltid älskat hösten och denna höst blir ju ännu mer speciell än de andra man har varit igenom. 

På torsdag sker det alltså, vår lilla gris kommer till oss! Det känns långt borta men ändå så nära! 
Skönt att det bara är 3 dagar kvar eftersom jag inte längre kan röra mig på grund av foglossningen. Kan knappt gå på toaletten. 
Även att smärtan inte kommer att försvinna som igenom ett trollslag så kommer det att bli bättre och bättre varje dag. Så att man kan ta många härliga barnvagnspromenader!